I dagens värld är allting allt. Men för att hantera det måste man behärska konsten att datahantering. Med det kommer språket d.v.s. som är grunden för alla. SQL är kärnan i relationsdatabaser som används bland de flesta företagen. Genom den här artikeln hjälper jag dig att komma igång med SQL-grunderna.
Följande ämnen kommer att behandlas i den här artikeln:
Vi kommer att täcka var och en av dessa kategorier en efter en, så låt oss komma igång.
Introduktion till SQL
SQL utvecklades på IBM av Donald D. Chamberlin och Raymond F. Boyce i början av 1970-talet. Detta kallades ursprungligen FORTSÄTTNING ( S tructured ÄR nglish DET DÄR ry L anguage). Huvudsyftet med SQL är att uppdatera, lagra, manipulera och hämta data som lagras i en relationsdatabas. Under åren har SQL genomgått en hel del förändringar. Många funktioner som stöd för XML, utlösare, lagrade procedurer, matchning av reguljära uttryck, rekursiva frågor, standardiserade sekvenser och mycket mer läggs till.
Så, hur skiljer sig SQL från MySQL?
Det finns en missuppfattning eller förvirring angående detta ämneoch jag vill förtydliga det här.
SQL är ett standardspråk som används för att fungera på databasen i form av frågor. Men MySQL är Open Source Database Management System eller helt enkelt en databasprogramvara. MySQL kommer att organisera och sedan lagra data i sin databas.
Fördelar:
- SQL har väldefinierad standarder
- SQL är interaktiv i naturen
- Med hjälp av SQL kan man skapa flera vyer
- Bärbarhet av kod i SQL är en framträdande funktion
Data och databas
Först och främst måste vi förstå vad som är data. Data är en samling fakta om objektet av intresse. En information om en student kan innehålla information som namn, unikt id, ålder, adress, utbildning etc. Programvaran måste lagra informationen eftersom det krävs för att svara på en fråga, t.ex. hur många studenter är 15 år?
Databas:
En databas är en organiserad datainsamling, som i allmänhet lagras och nås elektroniskt från ett datorsystem. Med enkla ord kan vi säga en databas på en plats där data lagras. Den bästa analogin är biblioteket. Biblioteket innehåller en enorm samling böcker av olika genrer, här är biblioteket en databas och böcker är data.
Databasen kan klassificeras i stora drag i följande grupper:
- Centraliserad databas
- Distribuerad databas
- Operativ databas
- Relationsdatabas
- Molndatabas
- Objektorienterad databas
- Grafdatabas
Nu kommer vi att fokusera mer på relationsdatabasen som använder SQL för sin verksamhet. Låt oss använda några av de
Hur skapar jag en databas?
Vi använder CREATE DATABASE-uttalandet för att skapa en ny databas.
Syntax:
SKAPA DATABAS databasnamn
Exempel :
SKAPA DATABAS Skola
Så databasen med namnet School kommer att skapas. Om du vill radera denna databas måste du använda följande syntax.
Hur man släpper en databas?
Syntax:
metoden system.exit avslutar applikationen.
DROP DATABAS databasnamn
Exempel:
DROP DATABAS Skola
Databasen med namnet School raderas.
Tabell
En tabell i en databas är inget annat än en samling data på ett tabellformat sätt.Den består av kolumner och rader . Tabellen innehåller dataelement som också kallas värden med hjälp av en modell av vertikala kolumner och horisontella rader. Skärningspunkten för en rad och en kolumn kallas en CELL . En tabell kan ha valfritt antal rader men bör ha ett angivet antal kolumner.
Skapa en tabell
Så för att skapa en tabell i databasen använder vi följande SQL-fråga.
Syntax
SKAPA TABELL tabellnamn (kolumn1 datatyp, kolumn2 datatyp, kolumn3 datatyp, ....)
Här nyckelordet Skapa bord används för att säga till en databas att vi ska skapa en ny tabell. Då måste vi nämna tabellnamnet. Detta namn måste vara unikt. SQL är skiftlägeskänslig, men data som lagras i tabellen är skiftlägeskänsliga. Vi lägger till kolumnerna inom de öppna och stänga parenteserna. Vi anger varje kolumn med en viss datatyp. För att lära dig mer om Datatyper i SQL kontrollera efter .
Exempel:
SKAPA TABELL Student (studentID int, FName varchar (25), LName varchar (25), Address varchar (50), City varchar (15), Marks int)
Vi har skapat en tabell med namnet Student och lagt till några parametrar i tabellen. Så här kan vi skapa en tabell med SQL.
Släpp ett bord
Om vi vill ta bort hela tabellen med alla dess data måste vi använda kommandot DROP.
Syntax:
DROP TABELL tabellnamn
Exempel:
DROPTABELL Student
Så studenttabellen kommer att raderas.
Trunka tabellen
Vad händer om vi bara vill ta bort data i tabellen men inte själva tabellen? Då måste vi använda Truncate Query.
Syntax:
TRUNCATE TABLE tabellnamn
Exempel:
TRUNCATE TABLE Student
När vi utför ovanstående fråga kommer data inuti tabellen att raderas men tabellen förblir. Om du vill veta mer kan du läsa den här artikeln .
Vi kan öka noggrannheten och tillförlitligheten hos data som går in i databasen genom en tabell med hjälp av konceptet som kallas SQL-KONTRAINTER . Dessa begränsningar säkerställer att det inte finns något brott i termer av en datatransaktion om de hittas kommer åtgärden att avslutas. Huvudanvändningen av begränsningar är att begränsavilken typ av data som kan gå in i en tabell. Eftersom denna arTicle är relaterat till SQL Basics, jag ska bara diskutera de mest använda begränsningarna. För att lära dig mer om det, kolla in vår andra SQL-bloggar.
- STANDARD - W.när inget värde anges, läggs en uppsättning standardvärden för en kolumn till
- INTE NULL - Det här ser tillatt ett NULL-värde inte kommer att lagras i en kolumn
- UNIK -Värdena som anges i tabellen är unika om denna begränsning tillämpas
- INDEX - Detta används för att skapa och även hämta data från databasen
- PRIMÄRNYCKEL - Det är kandidatnyckeln som väljs för att unikt identifiera en tupel i en relation.
- FRÄMMANDE NYCKEL - En främmande nyckel är en uppsättning av en eller flera kolumner i underordnade tabellen vars värden krävs för att matcha med motsvarande kolumner i modertabellen
- KONTROLLERA -Om vi vill uppfylla ett visst villkor i en kolumn använder vi CHECK-begränsning
SQL GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR
Låt oss nu fokusera på några som man borde veta när de börjar lära sig om SQL. Det finns många frågor som verkar vara grundläggande,men jag har täckt några som är väsentliga för en nybörjare. För att förklara alla frågor har jag beaktat tabellen Student, som jag kommer att använda.
VÄLJ
Det är den mest grundläggande SQL-frågan man kan använda för att manipulera en databas. Select-kommandot används för att välja data från databasen och visa dem för användaren.
Syntax :
Välj kolumn 1, kolumn 2 & hellip..kolumn N från tabell
Exempel :
Välj namn från student
Ovanstående exempel visar alla namn från studenttabellen. Om vi vill visa alla fält i tabellen måste vi använda * (stjärna) -operatören. Detta visar hela tabellen.
Exempel :
Välj * från Student
Om vi vill visa ett visst fält utan några dubbletter använder vi nyckelordet DISTINCT tillsammans med kommandot select.
Exempel :
Välj DISTINCT FName From Student
VAR
Om vi bara behöver vissa poster från tabellen använder vi var-klausulen. Där klausulen fungerar som en filtreringsmekanism. Under avsnittet Var behöver vi specificera vissa villkor, bara om dessa villkor är uppfyllda kommer posterna att extraheras.
Syntax :
VÄLJ kolumn1, kolumn2, ... kolumn N FRÅN tabellnamn VAR villkor
Exempel :
VÄLJ FNnamn FRÅN Studenter VAR Stad = 'Delhi'
OCH ELLER INTE
Om vi behöver lägga till två eller flera villkor i var-klausulen kan vi använda de ovan nämnda operatörerna. Dessa nyckelord kommer att ge mer komplexitet i frågan.
- OCH operatör:Den här operatören visar en post om alla villkor åtskilda av OCH är SANT.
Syntax :
VÄLJ kolumn1, kolumn2, ... FRÅN tabellnamn VAR villkor1 OCH villkor2 OCH villkor3 ...
Exempel :
VÄLJ * FRÅN Student VAR FName = 'John' OCH Lname = 'Doe'
- ELLER operatör: Den här operatören visar en post om något av de villkor som är separerade av ELLER är SANT.
Syntax :
VÄLJ kolumn1, kolumn2, ... FRÅN tabellnamn VAR villkor1 ELLER villkor2 ELLER tillstånd3 ...
Exempel :
vad gör system.exit (0) i java
VÄLJ * FRÅN Student VAR FNam = 'John' ELLER Lname = 'Doe'
- NOT-operatör: Den här operatören visar en post om förhållandena / förhållandena inte är sanna.
Syntax :
VÄLJ kolumn1, kolumn2, ... FRÅN tabellnamn VAR INTE villkor
Exempel :
VÄLJ * FRÅN Student VAR INTE Lname = 'Doe'
SÄTT IN I
Om vi vill infoga någon ny post eller data i en tabell kan vi använda INSERT-frågan. Vi kan använda Insert på två sätt:
- Här anger vi de kolumnnamn som vi behöver infoga posten för.
Syntax :
INSERT INTO tabellnamn (kolumn1, kolumn2, ...) VÄRDEN (värde1, värde2, värde3, ...)
Exempel :
Infoga i Student (studentID, FName, LName, Address, City, Marks) Värden (101, 'JHON', 'DOE', '# 21, MG ROAD', 'Bengaluru', 550)
- I det här behöver vi inte ange kolumnerna i tabellen. Men se till att värdenas ordning är i samma ordning som kolumnerna i tabellen.
Syntax :
INSERT INTO tabellnamn VALUES (värde1, värde2, värde3, ...)
Exempel :
INSÄTTA I StudentVÄRDEN (102, 'Alex', 'Cook', '# 63, Brigade ROAD, NEAR HAL', 'Bengaluru', 490)
Om vi vill infoga i specifika kolumner måste vi följa metoden nedan.
Exempel :
INSERT INTO Student (studentID, FName) VÄRDEN (103, ‘Mike’)
AGGREGATFUNKTIONER
En aggregerad funktion är en funktion där värdena på flera rader grupperas som ingång på vissa kriterier och ett enda värde returneras. Vi använder ofta aggregerade funktioner med GROUP BY- och HAVING-satserna i SELECT-satsen. Vi kommer att diskutera GROUP BY, ORDER BY och HAV senare i detta avsnitt. Några av de sammanlagda funktionerna är COUNT, SUM, AVG, MIN, MAX.
Låt oss diskutera var och en efter en.
- COUNT (): Den här funktionen returnerar antalet rader som matchar angivna kriterier.
Syntax :
VÄLJ COUNT (kolumnnamn) FRÅN tabellnamn WHERE-tillstånd
Exempel :
VÄLJ RÄKN (studentID) FRÅN Student
- AVG (): Den här funktionen returnerar medelvärdet för en numerisk kolumn.
Syntax :
VÄLJ AVG (kolumnnamn) FRÅN tabellnamn VAR villkor
Exempel :
VÄLJ AVG (märken) FRÅN Student
- SUM (): Den här funktionen returnerar den totala summan av en numerisk kolumn.
Syntax :
VÄLJ SUMMA (kolumnnamn) FRÅN tabellnamn VAR villkor
Exempel :
VÄLJ SUMMA (märken) FRÅN Student
- MIN (): Den här funktionen returnerar det minsta värdet i den valda kolumnen.
Syntax :
VÄLJ MIN (kolumnnamn) FRÅN tabellnamn VAR villkor
Exempel :
VÄLJ MIN (märken) SOM MINSTMÄRKEN FRÅN Student
- MAX (): Den här funktionen returnerar det största värdet för den valda kolumnen.
Syntax :
VÄLJ MAX (kolumnnamn) FRÅN tabellnamn VAR villkor
Exempel :
VÄLJ MAX (märken) SOM Högsta märken FRÅN Student
Obs! Vi har använt aliasing här (AS new_name), vilket vi kommer att diskutera om en kort stund.
GRUPP AV, HAR, BESTÄLL BY
Dessa nyckelord (GROUP BY, HAVING, ORDER BY) används i en fråga för att öka funktionaliteten. Var och en av dem har en specifik roll att spela.
databasanslutning i java med mysql
- GROUP BY: Denna funktionalitet används för att ordna en liknande typ av data i en grupp. Om till exempel kolumnen i en tabell består av liknande data eller värde i olika rader kan vi använda GROUP BY-funktionen för att gruppera data.
Syntax :
VÄLJ kolumnnamn FROM tabellnamn VAR tillstånd GRUPP PÅ kolumnnamn
Exempel :
VÄLJ RÄKN (StudentID), Fname FROM Student GROUP BY Fname
- HÄR: Denna klausul används för att placera förutsättningar där vi behöver bestämma vilken grupp som ska vara del av slutresultatet. Vi kan inte heller använda aggregerade funktioner som SUM (), COUNT () etc. med VAR klausul. I en sådan situation måste vi använda HAVING-tillstånd.
Syntax :
VÄLJ kolumnnamn / -namn FRÅN tabellnamn VAR villkor GRUPP PÅ kolumnnamn HAR tillstånd
Exempel :
VÄLJ Fname, SUM (märken) FRÅN studentgrupp efter Fname HAR SUM (märken)> 500
- BESTÄLLA AV: Detta nyckelord används för att sortera resultatuppsättningen i stigande eller fallande ordning. De SORTERA EFTER nyckelordet ska sortera posterna i stigande ordning som standard. Om vi vill sortera posterna i fallande ordning använder du nyckelordet DESC.
Syntax :
VÄLJ kolumn1, kolumn2, ... FRÅN tabellnamn BESTÄLL EFTER kolumn1, kolumn2, ... ASC | DESC
Exempel :
VÄLJ RÄKN (StudentID), stad FRÅN Studentgrupp efter stad BESTÄLLNING PÅ RÄKN (StudentID) DESC
NULLVÄRDEN
I SQL använder vi NULL-termen för att representera ett saknat värde. Ett NULL-värde i en tabell är ett värde som verkar vara tomt. Ett fält med ett NULL-värde är ett fält utan värde i SQL. Observera att ett NULL-värde skiljer sig från ett nollvärde eller ett fält som innehåller mellanslag.
För att kontrollera nollvärdet ska vi inte använda operatorerna som, = etc. Det stöds inte i SQL. Vi har speciella nyckelord, det vill säga IS IS NULL och IS NOT NULL.
- ÄR INGET Syntax :
VÄLJ kolumnamn FRÅN tabellnamn VAR kolumnnamn är NULL
Exempel :
Välj Fname, Lname From Student Where Marks IS NULL
- ÄR INTE NULL Syntax :
VÄLJ kolumnnamn FRÅN tabellnamn VAR kolumnnamn INTE är NULL
Exempel :
Välj Fname, Lname From Student Where Marks IS NOT NULL
UPPDATERA och RADERA
- UPPDATERING: Uppdateringskommandot används för att ändra rader i en tabell. Uppdateringskommandot kan användas för att uppdatera ett enda fält eller flera fält samtidigt.
Syntax :
UPPDATERA tabellnamn SET kolumn1 = värde1, kolumn2 = värde2, ... VAR villkor
Exempel :
UPPDATERA Studentuppsättning Fname = 'Robert', Lname = 'Wills' VAR StudentID = 101
- RADERA: SQL DELETE-kommandot används för att radera rader som inte längre krävs från databastabellerna. Den raderar hela raden från tabellen .
Syntax :
RADERA FRÅN tabellnamn WHERE-tillstånd
Exempel :
RADERA FRÅN Student WHERE FName = 'Robert'
Det finns ett speciellt fall här, om vi behöver ta bort hela tabellposterna måste vi ange tabellnamnet. Data i den specifika tabellen kommer att delas upp.
Exempel :
Radera från student
En av de största frågorna som uppstår nu är: Vad är skillnaden mellan DELETE och TRUNCATE-kommandot? Svaret är enkelt. DELETE är ett DML-kommando medan TRUNCATE är DDL-kommando, även DELETE raderar poster en efter en och gör en post för varje radering i transaktionsloggen, medan TRUNCATE avdelar sidor och gör en post för deallocation av sidor i transaktionsloggen .
IN och MELLAN operatörer
- IN-operator används för att specificera flera värden i WHERE-satsen. Det fungerar som en förkortning för flera ELLER.
Syntax :
VÄLJ kolumnnamn (er) FRÅN tabellnamn VAR kolumnnamn IN (värde1, värde2, ...)
Exempel :
VÄLJ StudentID, Fname, Lname FRA Student WHERE City IN ('Delhi', 'Goa', 'Pune', 'Bengaluru')- MELLAN operatören väljer ett visst värde inom det angivna intervallet. Det är obligatoriskt att lägga till början och slutvärdet (Range).
Syntax :
VÄLJ kolumnnamn FROM tabellnamn VAR kolumnnamn MELLAN värde1 OCH värde2
Exempel :
VÄLJ StudentID, Fname, Lname FRÅN Student VAR Märken MELLAN 400 OCH 500
Alias i SQL
Alias är en process för att ge en tabell eller en kolumn ett tillfälligt namn så att det hjälper när frågan är komplex. Det ökar läsbarheten av frågan. Det här namnet är tillfälligt och tabellnamnet ändras inte i den ursprungliga databasen. Vi kan alias en kolumn eller en tabell. Nedan har jag nämnt båda syntaxerna.
De syntax för Column Aliasing :
VÄLJ kolumnnamn som aliasnamn FRÅN tabellnamn
Exempel för Column Aliasing :
VÄLJ kundID som ID, kundnamn som kund från kunder
Syntax för tabellaliasering :
VÄLJ kolumnnamn FROM tabellnamn AS aliasnamn
Exempel för tabellaliasering :
VÄLJ S.Fname, S.LName FROM Student som S
Detta leder oss till slutet av denna SQL Basics-artikel.Jag hoppas att du förstod begreppen SQL-grunder.
Om du vill lära dig mer om MySQL och lära känna denna open source-relationsdatabas och kolla in vår som kommer med instruktörsledad liveutbildning och verklig projektupplevelse. Denna utbildning hjälper dig att förstå MySQL på djupet och hjälper dig att behärska ämnet.
Har du en fråga till oss? Vänligen nämna det i kommentarsektionen i denna SQL Basics så återkommer vi till dig.